birdiekaja agera utifrån hjärtat i första hand

 Här är den nu. Nannas bild som är på utställning i Finland Soumi. Det är jag i Malmö. Tavlan heter samtal pågår. Jag sitter på en säng i Jonnas och Samuels vardagsrum, pratar med mamma antar jag. Det  är sommar och det är många år sen nu. Det var liv som levdes på den tiden. Gå barfota på möllans golv, äta avokado och vattenmelon, simma längre och längre ut från ribbans bryggor. Dansa trance i Agnes skog. Åka buss till jobbet och ha förkläde på sig. Leva med alla vänner närvarande, leva och känna livet stryka mig medhårs. Jag bodde ingenstans, bodde på madrasser, i soffor, på mattor, på luft. Hade mitt tält och han som jag höll i handen. Vi reste vidare till andra länder, liftade med förbipasserande bilar, blåa, gröna, gråa.  Sitta på botten av en fjord och känna hav i ögonen. Dåtid, nutid, framtid. Samtal in i sommarnatten in Guds båda öron. Kanske jag sitter på Guds öronsnäcka och pratar, han hör varje stavelse, varje andetag, han hör mina önskningar, mina förbannade ord. Kanske Gud hör mig säga att jag saknar kärleken i vår värld. Kanske Gud gör något åt det. Hoppas att det blir snart.